Skadeglädje på rekordhög nivå
Då var det helg återigen, en helt vanlig fredagkväll. Veckan som gått har passerat snabbt och en av grejerna som hänt är att jag fått körteorin avklarad. I tisdags fick vi tillbaka matteproven med patetiska resultat och under onsdagen var det seminarium i ShB - Politiskt deltagande.
Just nu är jag och min syster ensamma hemma då familjen varit på besök hela eftermiddagen/halva kvällen. På skolan var jag till klockan 17.00 av komiska skäl. Egentligen började det med att jag befann mig i partyrummet där det diskuterades något jag inte nödvändigtvis behöver nämna. Då flög Eddie helt plötsligt upp ur stolen och rusade ner på nedervåningen och pratade något om mackor och att han var hungrig. Senare kände jag mig 'tvungen' att gå ner och se efter vad som försiggick. Där satt, inte helt oväntat, en liten grupp SP3:or och väntade på mackor. Efter ett försök till att få mer information om den aktuella snackisen förstod jag till slut att många fredageftermiddagar bjuds det på mackor/bullar vid receptionen - de mackor/bullar som inte blivit sålda i elevcaféet under dagen.
Mina säregna kompisar hade väntat där i cirka 20 minuter när jag anlände. Detta i hopp om att caféet skulle stänga klockan 15.30. Men efter att ha väntat i cirka en halvtimme gav en liten del av den väntande gruppen upp. Klockan gick och jag som inte hade bråttom joinade dom som fortfarande väntade. Efter 16.10 var dock Bozboys tvungna att också lämna skolbyggnaden. Så där stod jag, ensam kvar från klassen (och enda eleven inom synhåll), och fick en minut senare se Lena komma med ett fat med 3-4 frallor, en baguette, en kanelbulle och en krämbulle. Käraste mentorerna som just placerat sig i sofforna vid receptionen fick givetvis bevittna en för mig nära-döden-upplevelse då min skadeglädjemätare steg till max och jag brast ut i ett gapskratt som kom att bli långvarigt. Givetvis fick jag hjälp att föreviga detta minne vilket också skulle visa sig bli en historia för sig. Hahaha. Anna hade nog ändå lite rätt den där dagen..
Med fortfarande ett leende på läpparna sitter jag även och gläds åt att mitt och Melindas projektarbete i princip blev bestämt och även godkänt idag. Måste säga det att vi sannerligen har peppande lärare på skolan.
Insåg just den seriösa problematiken med att få ner dagens händelser i ord - nästintill en omöjlighet ibland då en helt underbart briljant händelse låter torftig i skrift.
Friday I'm in love
/fia